Det är morgon på psykhuset. Frukosten har nyss blivit avdukad. Dimman ligger tät utanför fönstret. På balkongen har jag läst en gammal dagstidning och rökfyllt luftområdet som finns innanför det avgränsade gallret och glasrutorna.  Sjukhuslukten ligger tung inne i korridoren. Det råder oro, ingen av patienterna vet vad dem ska göra. Ska man gå och lägga sig igen? Ännu en värdelös, hopplös tung dag på pysket i Karlstad.. Eller ska man kanske ta och spela ett parti Yatzy och hoppas att det ska fördriva tiden, om så med några minuter.. Oron ligger tung på psyket denna morgon. 

Själv sitter jag på rummet och väntar på något som känns som en dödsdom. Ska jag få åka hem idag. Mitt ansikte ser annorlunda ut idag, jag har orkat sminka mig och plattat mitt lila hår. Väntan och längtan hem är outhärdlig.