Försöker att ta vara på de sista dagarna i Sverige så mycket som möjligt. Känns totalt overkligt att jag ska flytta till ett annat land. På måndag tar flyget mig till New York. Där ska jag gå på en au pair skola i 5 dagar innan jag träffar min värdfamilj som jag ska bo hos. På skolan får man lära sig hur amerikanska barn är, hur dem uppfostras, säkerhet och en massa mer som kan vara bra att veta inför året. En dag kommer vi också att få en rundtur i New York och se bland annat frihetsgudinnan vilket troligtvis kommer bli hur häftigt som helst.

Efter au pair skolan kommer jag att åka buss till familjen som bor i Washington Dc, Virginia. Det är fyra barn som jag ska ta hand om. Trillingar på 7år och en som är 9år. Det som jag tycker känns mest nervöst just nu är första mötet. Vad ska man ha på sig, hur kommer det gå med språket, kommer barnen tycka om mig osv. Det kommer förhoppningsvis gå bra men klart man är lite orolig.

Det har inte vart helt lätt med alla förberedelser inför denna resa. Det har vart hälsokontroller, polisutdrag, kontrakt att skriva på, fixa internationellt körkort, kopior på körkort och slutbetyg men med visumet var det mest pappersarbete med. Det känns så skönt att allt är klart! Hämtade visumet igår, först trodde jag att jag inte fått något för jag tänkte att det skulle vara ett papper eller något men det satt fast i mitten av passet. Sen var det ju packningen. Både jag och mamma hade läst att jag fick ha med en väska på 23 kg. När vi packat klart och kollade lite mer på flygets hemsida upptäckte vi att jag fick ha 2 väskor med 23 kg vardera. Då blev det genast lite enklare. Nu har jag säkert med mig alldeles för mycket saker men det känns som en trygghet att ha med sina egna saker och inte köpa allt nytt.

Jag har haft otroligt mycket hjälp av min familj för att kunna fixa allt! Mamma har vart jättesnäll och hjälpt mig med papper och packning och andra saker som dykt upp. Mormor har kört mig till hälsokontrollen följt mig till Stockholm när jag skulle till amerikanska ambassaden. Syster Sara har hjälp mig att slå in presenter till barnen. Killarna ska få lego och tjejen ska få sagoyatzy. Jag har även köpt små godispåsar med tablettaskar, dumleklubba, chokladguldtior och lite annat smått och gott. Eftersom att jag kommer ifrån Dalarna så har jag såklart med mig en dalahäst också. Mina vänner, pojkvän och familj har vart underbara och personligt stöd under tiden och jag kommer sakna alla enormt mycket! <3